Ur expertens perspektiv:
Kompetensbehoven i förändring när arbetskraftstjänsterna överfördes från staten till kommunerna
Arbetet som syftade till att skapa en ny kompetenshelhet för arbetskraftstjänsterna inom sysselsättningsområdena och UF-centret definierade kompetensmålen för den kommunala arbetskraftsservicen.
På initiativ av nätverket för de 23 största städerna (C23) inleddes hösten 2025 ett arbete lett av sysselsättningsområdet Jyväskylä–Muurame för att utveckla en kompetenshelhet för arbetskraftstjänsterna. Vi deltog i arbetet från UF-centrets utbildningstjänster. Även 15 sysselsättningsområden deltog i processen. Det långsiktiga målet var att skapa en högskolenivåutbildning som stöd för arbetskraftsservicen.
Identifiering av kompetensbehov
Vid workshopen i Jyväskylä i oktober började vi kartlägga inom vilka teman man särskilt hade identifierat behov av kompetensutveckling. Utifrån workshopen valdes följande teman ut för närmare granskning:
• matchning, särskilt med fokus på arbetsmarknadskännedom och service till arbetsgivare
• kundinteraktion, särskilt med fokus på handledning och försäljning
• myndighetskompetens
• kompetensledning
I workshopen identifierades innehållsteman som inom dessa områden åtminstone bör analyseras vidare. Självklart finns det även andra viktiga kompetensområden, såsom informationssystem och arbetslöshetsförmåner, men inom dessa såg man inte lika stora förändringsbehov.
Formulering av kompetensmål (endast på finska)
Arbetskraftsservicens kompetensområden
Med stöd av workshopresultaten bildades temagrupper för att definiera kompetensmålen. Grupperna svarade på frågan: Vad ska man kunna om detta tema i arbetet inom arbetskraftsservicen? Kompetensmålen formulerades både som kunskaper, färdigheter, arbetssätt och attityder.
Totalt deltog 30 kundserviceexperter, chefer och utvecklare från 14 sysselsättningsområden i temagrupperna. KEHA centrets utvecklingsspecialister faciliterade gruppernas arbete under årsskiftet. Gruppförslagen behandlades i en gemensam workshop i Jyväskylä i februari och har därefter färdigställts utifrån de kommentarer som inkommit.
De definierade kompetensmålen låg i stort sett i linje med de lärandemål för utbildning för arbetskraftsmyndigheter som förbereddes 2024. Överföringen av organiseringsansvaret från staten till kommunerna syntes dock tydligt i gruppens analyser och framhävdes särskilt inom myndighetskompetensen. Ur kommunal arbetskraftsservices perspektiv betonades i högre grad förståelse för kommunalpolitik, kommunalförvaltning och kommunal ekonomi. Kommunens livskraftsuppdrag kopplar arbetskraftstjänsterna tätt till den lokala arbetsmarknaden och till arbetsgivarna.
Det lyftes också starkt fram att kundarbetet bör bidra till att minska kommunens kostnadsandel för arbetslöshetsförmåner. I gruppen som behandlade kundinteraktion väckte kombinationen av handledning och försäljning livliga diskussioner. Temagruppen för kompetensledning diskuterade brett hur kompetensutvecklingen kan stödjas genom ledarskap, vad detta förutsätter av ledare och hur man skapar en organisationskultur som främjar lärande och kompetens.
Mot ett nationellt utbildningsprogram
I nästa fas var avsikten dels att börja utveckla UF-centrets nuvarande utbildningsutbud för personal inom arbetskraftsservicen, dels att börja bygga en högskolenivå utbildningsväg inom arbetskraftspolitikens temaområden. Arbets- och näringsministeriets utredning om UF-centrets roll och förslaget att avveckla det nationella stödet för kompetensutveckling rubbade dock planen, och möjligheterna att gå vidare utvärderas på nytt när konsekvenserna av utredningen klarnat.
De kompetensmål som tagits fram i workshoparna förs nu vidare till Finlands Kommunförbunds projekt KuntaTE osaajat, vars målsättning är att bygga ett nationellt och etablerat utbildningsprogram för TE-kompetens i kommunerna.
Författare
Minna Katko, utvecklingsspecialist, UF-centre