Ur en experts perspektiv:
Vad säger statistiken om integration på svenska i Finland?
Ett mål i regeringsprogrammet är att 5–10 procent av dem som flyttar till Finland ska integreras på svenska – men hur väl uppnås målet? Det finns inget entydigt svar på hur stor andel som integreras på svenska. I stället behöver bilden byggas upp genom att parallellt granska olika datakällor som beskriver integrationen i dess olika skeden.
Språkval i integrationens inledande tjänster
Om vi närmar oss frågan via tjänster i integrationens inledande skede framstår andelen som relativt liten. Tjänsterna riktar sig till personer som nyligen har flyttat till Finland och erbjuds stöd i början av integrationsprocessen, till exempel integrationsutbildning.
Språkvalet för arbetssökande har registrerats som obligatorisk uppgift i kunddatasystemet (A TMT) först sedan slutet av 2025, vilket innebär att materialet ännu är begränsat. I integrationssystemet (Koto AJ) ingår språkvalet också som en obligatorisk del av bedömningen av servicebehovet, men alla kommuner har ännu inte infört systemet, eftersom användningen blir obligatorisk först den 1 januari 2027. I praktiken handlar det om två parallella datamaterial i olika införandeskeden.
I slutet av maj 2026 hade svenska registrerats som integrationsspråk för cirka 1,5 procent av de arbetssökande i A TMT där språkvalet finns registrerat. I Koto AJ, som används av kommunerna, var svenska valt för cirka 12,4 procent av de kunder i integrationsprocessens inledande skede där språkvalet registrerats. När materialen granskas tillsammans uppgår andelen som valt svenska till cirka 5,8 procent. Uppgifterna från systemen är dock inte direkt jämförbara.
Siffrorna speglar ännu ett inledande skede av datainsamlingen snarare än en etablerad situation. En mer heltäckande och jämförbar lägesbild fås från början av 2027, när språkval registreras systematiskt i båda systemen.
Språkval vid påvisande av språkkunskaper (allmän språkexamen, YKI)
När fokus flyttas till påvisande av språkkunskaper förändras bilden. Antalet deltagare som avlagt den allmänna språkexamen på mellannivå i svenska har ökat tydligt under de senaste åren: under 2020 talet har antalet mer än fördubblats, från cirka 500 till nästan 1 000 deltagare per år. En klar majoritet, omkring 90 procent, är utländska medborgare, och deras andel av alla deltagare i mellannivåexamen var cirka 8,5 procent år 2023.
YKI granskar integration ur ett annat perspektiv än de inledande tjänsterna. Den är inte knuten till en viss tidpunkt, utan kan avläggas när språkkunskaperna är tillräckliga. Därför speglar den senare skeden av integrationen och individens egna val.
Språkval i medborgarskapsansökningar
Ett tredje perspektiv fås via medborgarskapsansökningar. Bland beviljade medborgarskap har andelen svenska som servicespråk varit cirka 4–5 procent under åren 2021–2025. Det motsvarar ungefär 500–600 personer per år, medan 11 000–13 000 positiva beslut årligen fattas på finska.
Figur: Medborgarskapsansökningar, positiva beslut enligt servicespråk 2021–2025 (på finska)
Medborgarskapsansökningar speglar integrationens långsiktiga resultat. Sökanden har ofta vistats i Finland i flera år, och språkvalet hänger samman med en situation där språkkunskaperna redan etablerats och har direkt koppling till den rättsliga ställningen. Statistiken innehåller dock en tidsfördröjning: handläggningstiderna är långa och besluten speglar ofta situationen flera år tillbaka. Därför beskriver de främst tidigare utveckling snarare än nuläget.
Bland de ansökningar som lämnades in 2025 och där svenska använts som servicespråk fanns de största medborgarskapsgrupperna från Vietnam, Pakistan, Syrien, Ukraina, Sverige, Indien, Ryssland, Iran, Irak samt Bosnien och Hercegovina. Antalet sökande i dessa grupper är dock relativt litet. Handläggningen pågår fortfarande och beslut väntas i huvudsak under slutet av 2026 eller 2027.
Integration på svenska som ett stegvis fenomen
När materialen granskas tillsammans visar de integrationen ur olika perspektiv och i olika skeden. De inledande tjänsterna beskriver början av integrationen, YKI-examen val under processen och språket i medborgarskapsansökningar användningen av språket i ett senare skede.
Alla som använder svenska har inte deltagit i de inledande integrationsfrämjande tjänsterna. Språkvalet kan också ha uppstått tidigare, till exempel i samband med en bedömning av servicebehov.
Många lär sig med tiden både finska och svenska, och för vissa får språkvalet en formell betydelse först senare, till exempel i samband med en medborgarskapsansökan. Familjens språk, boendemiljön samt utbildnings- och arbetsmöjligheter påverkar vilket språk integrationen i praktiken bygger på.
Det finns alltså inget entydigt svar på hur många som integreras på svenska. Språkvalet är inte ett enskilt, bestående beslut, utan en process som byggs upp stegvis och kan förändras över tid.
De olika perspektiven pekar dock i samma riktning: de inledande tjänsterna ger inte hela bilden. Andelen som integreras på svenska ligger någonstans mellan några procent och regeringsprogrammets mål, beroende på hur man mäter – och andelen ökar i senare skeden av integrationen.
Författare
Sabina Fortelius, utvecklingsexpert inom svenskspråkig integration, UF-centret
UF-centrets uppgift är att nationellt stödja och främja utvecklingen av integration på svenska samt att stärka samarbete och kunskapsutbyte. Centret fungerar också som sakkunnig i frågor som gäller integration på svenska.
Källor
UF-centret
Migrationsverkets informationstjänst
Allmänna språkexamina 30 år (på finska) (oph.fi)
Sabina Fortelius, ruotsinkielisen kotoutumisen kehittämisasiantuntija, KEHA-keskus
KEHA-keskuksen tehtävänä on valtakunnallisesti tukea ja edistää ruotsinkielisen kotoutumisen kehittämistä sekä vahvistaa siihen liittyvää yhteistyötä ja tiedonvaihtoa. Lisäksi KEHA-keskus toimii asiantuntijatahona ruotsinkielistä kotoutumisen edistämistä koskevissa kysymyksissä.
Lähteet
KEHA-keskus
Maahanmuuttoviraston tietopalvelu
Yleiset kielitutkinnot 30 vuotta (oph.fi)