KEHA Center logo

Ur expertens perspektiv:
Vad vet vi om utländska arbetssökande – och vad behöver vi veta?

UF-centret har på kort tid fått en central roll i produktionen av information om sysselsättningen och arbetslösheten bland utländska medborgare samt om arbetssökande som deltar i integrationsprocessen. Dessa uppgifter har varit lagstadgade för UF-centret sedan början av 2025 och är av största betydelse. Både beslutsfattandet och utvecklingen av effektiva offentliga sysselsättnings- och integrationstjänster kräver tillförlitlig kvantitativ information. Samtidigt behövs kvalitativ kunskap – exempelvis genom enkäter och utredningar – för att komplettera statistiken och skapa en helhetsbild av komplexa fenomen.

En svag arbetsmarknad påverkar alla

Den nyligen publicerade nationella årsöversikten för integrationstjänster ger en omfattande bild av sysselsättningen och arbetslösheten bland utländska medborgare samt situationen för arbetssökande klienter i integrationsprocessen under åren 2023–2025. Underlaget bygger på UF-centrets databaser och statistik, såsom arbetsförmedlingsstatistiken. Uppgifter om antalet utländska arbetslösa arbetssökande har också hämtats från uppföljningsrapporten om utländska arbetslösa arbetssökande, som möjliggör en analys av utvecklingen i arbetslöshet och tjänsteanvändning både nationellt och på landskapsnivå.

Översikten visar att antalet utländska arbetssökande och arbetslösa ökade betydligt under åren 2023–2025. Under 2025 avtog ökningen tydligt. I januari 2026 bröts trenden: för första gången sedan 2022 minskade antalet utländska arbetslösa jämfört med året innan. Det är anmärkningsvärt att utvecklingen bland utländska och finländska arbetslösa var likartad. I slutet av 2025 utgjorde utländska arbetslösa cirka 15 procent av alla arbetslösa arbetssökande. Antalet ökade mest i åldersgruppen 25–49 år, men proportionellt mest bland personer över 50 år. Medborgarskapsvis var ukrainska medborgare den största gruppen bland utländska arbetslösa, medan långtidsarbetslösheten dominerades av bland annat personer från Estland, Ryssland och Irak.

Den ekonomiska lågkonjunkturen ökade arbetslösheten bland både finländare och utländska medborgare, samtidigt som arbetskraftsutbudet växte och efterfrågan sjönk. Utländska arbetssökande drabbas i regel snabbare eftersom de oftare arbetar i branscher med osäkra eller konjunkturkänsliga anställningar, såsom bygg- och servicebranschen. Otrygga anställningar och arbete som inte motsvarar utbildningen ökar risken för arbetslöshet i en lågkonjunktur. Strukturella hinder som brist på professionella nätverk eller diskriminering i rekryteringsskedet spelar också in.

Antalet klienter i integrationsprocessen ökade

Bland klienter som deltar i integrationstjänster sågs både en ökning i antal och förändringar i tjänstestrukturen. Andelen arbetssökande klienter i integrationsprocessen ökade under 2025, medan antalet nya första integrationsplaner minskade tydligt jämfört med året innan. Aktualiteten i utländska klienters tjänsteplaner försämrades framför allt i slutet av 2024 och början av 2025, sannolikt till följd av belastningen i tjänstesystemet i samband med reformen av sysselsättningstjänsterna. Volymen i integrationsutbildningen började minska i början av 2025, men antalet ansökningar i relation till utbildningsstart var fortsatt högt – ett tecken på att efterfrågan översteg utbudet.

Om arbetssökande som integrerar på svenska har man hittills haft begränsad information. En uppskattning är att knappt två procent av arbetssökande klienter integreras på svenska. Valet av integrationsspråk har inte heller följts systematiskt, utan uppskattningar har baserats på indikatorer som antal studerande eller det språk som används i klientdatasystemen. Från och med hösten 2025 möjliggör en systemreform att dessa uppgifter framöver kan följas mer systematiskt för att utveckla tjänsterna på ett behovsorienterat sätt.

Vad händer härnäst?

Som den nationella årsöversikten visar ökar risken för lång¬tids¬arbetslöshet för både utländska medborgare och klienter i integrationsprocessen i en svag arbetsmarknad, särskilt när arbetslösheten blir långvarig och tjänstesystemet är hårt belastat. Särskilt oroande är utvecklingen om arbetslösheten bland utländska kvinnor fortsätter att öka. Därför är det viktigt att fortsatt utveckla en offentlig och tillförlitlig kunskapsproduktion – och att våga diskutera vilken information vi ännu saknar och varför.

Utvecklingsarbetet fortsätter UF-centret. Under året publiceras den första Power BI-rapporten baserad på data i integrationskunddatasystemet, med statistik om antalet klienter samt behovsbedömningar och integrationsplaner. På våren färdigställs den förnyade tjänsteuppföljningsrapporten, som innehåller information om deltagande i integrationstjänster, den genomsnittliga tiden till start av integrationsutbildning samt om klienternas vidare väg efter avslutade tjänster.

Utvecklingen av uppföljningen för svenskspråkig integration fortsätter som del av UF-centrets arbete med kunddata- och uppföljningssystem. Kommunernas lagstadgade skyldighet att använda integrationskunddatasystemet träder i kraft 1.1.2027. Därmed kommer täckande uppgifter om integrationsspråk att finnas tillgängliga från och med 2027–2028, och redan tidigare för de klienter som är arbetssökande.

Det är också värt att nämna att det finns information om invandrarbefolkningen i Finland i UF-centrets databaser, såsom kotodatasystemet och indikatordatabasen för integration. Vidare utvecklingsbehov finns bland annat när det gäller att bedöma effekterna av sysselsättnings- och integrationsutbildningar samt att följa klienternas servicekedjor mer detaljerat. Stödmaterial för yrkesutövare finns på webbplatsen Kotoutuminen.fi.

Författare                     ​​​​​​

​                            ​

Heidi Lehtovaara, ledande forskare, UF-centret                       Monika Stenholm, forskare, UF-centret 


Väckte det tankar – läs mer om ämnet